66. Blodsugarnas epok
Vi har genom alla tiden funnit trender inom olika områden, som kläder, smycken, mat och kroppsideal. I vårt moderna samhälle hittar vi även trender i tv, böcker, tidningar, spel och film. Vi har haft fantasi trender, action trender och den epok vi befinner oss i nu skulle jag vilja namn ge som en "Blodsugarnas epok".
Denna ny blodsugar trend grundar sig i den Irlänske författaren Bram Stokers bok från 1897 Dracula. Boken handlar om en advokat som får i uppdrag att hjälpa sin transulvanske klient Greve Dracula med sina planer att flytta till London. Under historiens gång så uppenbaras dock Grevens verkliga anledning till flytten som kastar in advokaten i ett skräckfyllt äventyr.
Detta är av min uppfattning den första dokumenterade skönliturära skrift som prentats ner om vampyren. Men det är i min tro att legenden om vampyren sträcker sig allt längre bak i tiden än 1800 talet. Många av dem vampyrroamer som skrivits utspelar sig på 1700 talet och det är där jag tror att myten grundar sig. Jag har hört att myten om dem blodsugande människorna grundar sig från en familj på 1700 talet som fallit offer för en egendomlig sjukdom. Sjukdomen sägs ha gett dem tunt blod som resulterade i blek hy och att familjen i sin tro på att uppnå bättre hälsa drack djurblod för att kompensera sitt eget. Det sägs även att familjen hade känsligt piggment som resulterade i att dem tillbringade största delen av dagarna innomhus och endast visstades utomhus nattetid. Hur mycket som är sant av denna legend vet jag inte.
Idag ser vi hur dessa blodsugar historier återkommer på alla plattformer. Vi hittar dem i musik, spel, tidningar, böker och film. Nu senast kan väl ingen undgå tv serien "True Blood", filmen "En vampyrs bekännelse" och filmerna/bökerna "Twilight"/"New Moon". Min personliga åsikt om dessa nykomlingar, och med det syftar jag framför allt på den sistnämnda, är att vampyren idag romantiseras alldeles för mycket. Det är inte meningen att tonårsflickorna skall ha som hösta önskan att bli biten av en vampyr. Vampyren är en mörk figur utan samvete som stryker omkring på natten för att suga i sig av mänskligt blod för sin egen överlevnads skull. Den har en obotlig törst efter denna tjocka röda vätska och går ej att stoppa när den fått upp vittringen. Styckan hos en vampyr är ofattbar och likaså rörligheten. Dock har dem nackdelar, saker som vampyrer inte tål är vitlök, kors och solljus.
Allt detta har någon fått om bakfoten när denne romantiserade vampyren som en snygg svårfångad romantiker. Allt det mörka och hänsynslösa har raderats och istället har vi en snygg och sofistikerad karaktär som praktiskt taget glittrar vid kontakt med solljus. Det gör mig faktist besviken att vampyren under sin egna morderna epok har förlorat sitt hänsynslösa, onda och skräckfyllda jag. Jag är glad för att vi fått tillbaks vår kära blodsugare på vita duken men jag önskar mig honom i mörker och inte i glitter.