Snön ligger vit på taken, endast Simon är vaken!

Idag är det riktigt kallt här i Örebro. Jag var hemma hos en kille som heter Robert idag och vi tittade på film, lyssnade på musik, drack öl och hade allmänt trevligt. När jag tillslut sa adjö så gav jag mig ut i vinternatten. Det skulle vara en lögn att inte säga att det är vackert med sakta dalande och yrande snöflingor. Men till och med jag som inte brukar vara så frusen av mig tyckte att det bet lite i kinderna, och när vintens frusna vindar blåste upp under rocken så kunde även jag förmå mig att huttra till. När jag tittar på termometern i köket så visar den -9 grader C. Så jag skulle vilja tillägna detta inlägg till Hoffa som ligger uppe i Arvidsjaur och enligt internet har en temperatur på -21 grader. Jag har helt enkelt inte mycket att klaga på här nere i tropikerna (Örebro)!
Over and out!

Människan är Awesome!

En tanke som ofta slår mig nu när jag läser anatomi och fysiologi är hur bräcklig kroppen ändå är, eller rättare sagt hur bräcklig den egentligen borde vara. Denna tanke slår mig oftare och oftare hur djupare jag gräver i kunskapen om hur vi mänskor fungerar. Vi är uppbyggda av miljontals celler som bara i sig är små små samhällen och där tusentals processer sker varje dag. För att cellerna skall kunna arbeta tillsammans så har vi ett nervsystem som talar som för cellerna när dom skall arbeta och inte. Vi har hur många olika ämnen som helst i kroppen som har olika funktioner och oftast har inte ett ämne eller ett organ en funktion utan oftast flera stycken.
Det räcker med att ett ämne hamnar fel eller så kan vi bli sjuka eller rent ut av sluta fungera. Även om det inte är riktigt så dramatiskt som jag uttrycker det så är det helt otroligt att detta ständigt fungerar och att våra kroppar ändå klarar av de påfrestningar de utsätts för.
Vi människor är egentligen högar av vävnad upp hängda på en skelett ställning och som med hjälp av elektriska impulser till muskler kan förflytta vår vävnad. Din hur är inte ett helgjutet stycke utan är bara miljontals celler som sitter samman med små små bindningar, men ändå så står den emot så mycket som den ändå gör.
Min slutsats är att människan är en överlevare som är här för att stanna!
Over and out!


Super Söndag

Efter att ha spenderat en helg utan träning och utan att ha varje minut planerad så känner jag mig avslappnad. Inget kan ju sedan vara bättre än att jag och Camilla fick avsluta helgen med Super Söndag! Den följd av tv program som vi alltid kryper ner i soffan till på söndagar.
Kvällen börjar (oftast i samband med middag) med "Ensam mamma söker". Ett av Camillas favourit program som handlar om tre stycken ensamstående mammor som söker sig en partner bland ett gäng killar som sökt till programmet. Detta följs upp av Beck som sedan tar paus för nyheter och där slår vi över till 6an för att se sesong 9 av Scrubs. När Scrubs är till ända så slår vi tillbaks till kanal 4 för att se det ofta spännande med tyvärr välkända sluten av Beck!
Men nu är det bara att gå och lägga sig för i morgon börjar allvaret igen (som mamma skulle sagt). På åter seende!
Over and out!

I hemmets lugna vrå!

Nu har jag haft en vecka ifrån träning och en helg där jag inte gjort någonting. Ibland så behöver man unna sig sådant i livet. Eller som vi svenskar säger, "man får ju passa på"! I morgon står inget mer på schemat än att sova ut och sedan kanske få in lite kvalitets tid med tv spelet. Jag skall dock inte ljuga, jag tycker det är lite tråkigt att inte träna, det är lite som att bryta en rutin. Om man är van vid att gå och sätta sig på gymmet löpa en runda 5 dagar i veckan så blir man tillslut beroende av den ensam tiden. Det blir liksom en rutin som kanske inte alltid är det roligaste man vet men den är behövlig. Det är lite som att sluta borsta tänderna för en vecka, det hade ju känts väldigt konstigt. Nu skall jag gå och lägga mig och drömma om min iphone som jag hoppas kommer att skramla in nu i veckan!
Over and out!

Mönstring

Nu har jag varit hemma över helgen för att mönstra på pliktverkets huvudkontor, och det va en upplevelse vill jag lova.
Jag anlände till receptionen kl 0755 där jag fick skåp till förvaring av min saker, och efter det så va dagen igång. Jag fick direkt gå till en data sal där jag skrev ett begåvnings prov där jag testades i ordkunskap, rumsförståelse, fysiska problem mm. Efter det fick jag tid hos sjuksyster där hon tog blodtryck, EKG och där jag även fick göra ett styrkelyft för att mäta min fysiska styrka. Hon talade om för mig att jag var frisk och skickade mig sedan till psykologen. på psykologen fick jag vänta i mer än en timme för att sedan ändå behöva gå på lunch innan jag slutligen fick tid. Jag och psykologen som i slutändan ändå va en trevlig dam satt och pratade om mig i ca 1,5h. Det kändes både konstigt och faktiskt lite skönt att bara prata om mig själv så länge då det inte är något som jag är så van vid. Med godkänt resultat från psykologen fick jag sedan gå och sätta mig på vänt inför läkarbesöket.
1h senare hade jag läst alla tidningar som fanns i väntrummet, och jag hade inte sett röken av någon läkare. Men tillslut dyker han upp och plockar med mig in på hans rum, men det ända han gör är att fråga om jag röker och lyssnar på mitt hjärta under 3 sekunder, sedan skickar han mig till cykel/konditions provet.
Efter att jag bytt om till träningskläder så sitter jag utanför rummet och tittar på en kille som är helt slut när han precis cyklat till sig en 6a på den 9o dragiga skalan. Elak som jag är tänker jag att "va fan det kan väl inte vara så jobbigt att cykla en 6a" men det fick jag fan för när jag satte mig på cykeln. När jag hade 30 sekunder kvar till en 7a så va jag säker på att jag skulle ge upp. Men när systern talade om för mig att det bara va 30 sec kvar så kunde jag inte ge upp. Jag cyklade för kung och fosterland, och när jag knipit mig min 7a så kunde jag knappt kliva av cykeln. Så när jag 20 min senare klev in hos yrkesvägledaren så va jag fortfarande skakig i benen.
När jag sedan lämnade vägledaren så hade vi kommit fram till att jag skulle söka anställning på Kvarn utanför Linköping som R3 (Räddning, Röjning och Reparation) kort och gott militär brandman.
Idag känner jag mig nöjd över mina resultat och skall snart sätta mig på tåget tillbaks till Örebro för att träffa Camilla och fotsätta mina studier.
Over and Out!

n. Vestibulocochlearis

Då har jag suttit av veckans sista lektion om nervsystemet. Nervsystemet för er som inte vet består av svåra ord, lite svårare ord, och skit svåra lång krångliga ord och som grädden på moset så finns det faktiskt lite logik i det.
Nu är det i och för sig dags att peppa upp igen för efter kvällens glöggmys så bär det av hemåt till Göteborg igen för att mysa lite med min familj och göra mig redo för måndagens mönstring.
This is Simon signing out!

En ny och kunglig start!

Efter en lång paus är jag äntligen tillbaks här igen. Nu har bor jag långt ifrån alla jag känner (förutom Camilla som jag bor närmare än någonsin förut) och därför borde jag skriva på denna bloggen så folk vet va jag håller hus.
Så för att ta upp den dagliga rapporten så har jag varit på Fysiologi lektion om nervsystemet, ryggraden, hjärnan och annat skräp. Sedan va jag på ett spinning pass för att kunna motstå mjölk syran bättre på pliktverkets träningscykel i helgen! Nu blir det vatten drickar tävling med mig själv och sedan sova!
Over and out!

RSS 2.0